2007-11-20
"Svensk idrott ökar sitt antidopinginflytande"
Sveriges inflytande över det internationella antidopingarbetet har stärkts, och det rejält. I lördags valdes Arne Ljungqvist till vice ordförande i WADA (World Anti Doping Agency) under världsantidopingkonferensen i Madrid. Den före detta RF-ordföranden vill bland annat se ökade dopingkontroller och en fortsatt satsning på forskning. Han vill också att fler länder gör som Sverige och kriminaliserar steroidkonsumtionen.
- Det är en samhällshygienisk fråga, säger Arne Ljungqvist.
Arne Ljungqvists meritlista över uppdrag inom den svenska och internationella idrottsrörelsen har blivit lång. I lördags skrevs ett nytt kapitel när han blev vald till vice ordförande i WADA. Förutom WADA-uppdraget är Ljungqvist idag medlem i Internationella Olympiska Kommittén (IOK) och ordförande i IOK:s medicinska kommitté.
- Det senare är ett ganska tungt uppdrag, så nu jag har tillräckligt med jobb, säger han.
Vad innebär positionen och uppdraget som vice ordförande i WADA?
- Jag blir idrottens högsta representant för det internationella antidopingarbetet. Det innebär att jag blir idrottens ansikte utåt och tar ansvar för allt som görs, och inte görs, för att få bukt med dopingen inom idrotten. Ordföranden får ta ansvaret för policyfrågor och framför allt för att regeringarna godkänner UNESCO-konventionen och tillämpar den genom att instifta lagar och regler mot doping runt om i världen. Ungefär så som vi i Sverige har skapat en lagstiftning mot dopingsubstanser.
Apropå Sverige, vad betyder uppdraget för svensk idrott?
- Att Sverige, som var ett av länderna som tidigt började med ett effektivt antidopingarbete, får ökat inflytande över hur det internationella antidopingarbetet ska utformas. Vi ökar även möjligheter att få in fler representanter, vilket hände redan i lördags då vår olympiska snowboardåkare Sara Fischer i hård konkurrens blev invald i WADA:s Athletes Commission.
Hur tycker du att arbetet mot doping inom idrotten har utvecklas de senaste åren?
- Jag ser två avgörande moment under de senaste decennierna då antidopingarbetet tagit ett tydligt steg framåt. Första steget togs när den kanadensiska friidrottaren Ben Johnson avslöjades som dopad vid Seoul-OS 1988. Det andra steget togs när WADA bildades 1999 och världens regeringar kom med i arbetet. Antidopingarbetet har därefter blivit mer omfattande och effektivt. Jag är inte överraskad att den ena världsstjärnan efter den andra nu avslöjas som dopad.
Framtiden då, vilka frågor är viktiga inom antidoping och hur kommer arbetet se ut?
- Det är viktigt att vi snabbt får nationella regler och lagar runt om i världen som kriminaliserar handel och innehav av dopingmedel och därmed minskar tillgången. Även konsumtion av steroider bör, så som Sverige redan gjort, kriminaliseras eftersom konsumtionen kan leda till både beroende, depression och självmord som till oprovocerade våldshandlingar riktade mot omgivningen. Det är en samhällshygienisk fråga. Ur idrottens perspektiv är det viktigt att vi fortsätter att bedriva en högkvalitativ forskning för att förbättra de analysmetoder vi redan har och tar fram nya för att avslöja tänkbara framtida dopingmedel och -metoder som exempelvis gendoping. Vi behöver också ett betydligt mer omfattande kontrollarbete. Idag görs cirka 200 000 dopingkontroller per år inom hela världsidrotten, men för att kunna verka förebyggande behöver vi göra ännu fler.
Berätta om den nya koden som togs under världsantidopingkonferensen?
- Jag ser tre klara förbättringar. För det första ger koden möjlighet att stänga av idrottare som begått allvarliga dopingbrott, exempelvis tagit steroider eller hormoner, i upp till 4 år mot tidigare 2 år. För det andra ställer koden större krav än tidigare på att personer runt en dopad idrottare också ställs till svars. Och för det tredje är den bättre än tidigare anpassad till civilrättsliga principer. Det sista minskar risken för att dopingfall hamnar i domstolar i stället för att hanteras av idrottsliga instanser. Nu ställs också större krav på elitidrottare att lämna uppgifter om sitt privata liv, det vill säga var hon eller han befinner sig och när, för att kunna bli testad när och var som helst. Men det här är svenska elitidrottare redan vana vid.
Australiensaren John Fahey valdes till ny ordförande i WADA. Han ersätter Richard Pound som suttit på posten sedan starten 1999.
För mer information kontakta:
Kristina Wiberg, Riksidrottsförbundet
08-699 61 68, 070-259 61 68
|